Sveriges snyggaste programledare Gry Forsell!

Ännu en gång har jag varit dålig på att uppdatera, ber om ursäkt men som vanligt räcker inte tiden till. Vad har hänt sen sist då? En hel del såklart :) Exempelvis så har jag varit på grymmaste mustachfesten med finaste människorna! Varit däckad av förkylning o feber. Varit mentor åt en ny fin kollega. Uppskattat den norrländska dialekten jag får höra från en annann rolig ny kollega. Promenerat i isklädd natur. Tränat på att få ner axlarna som jag gärna drar upp till öronen när jag jobbar. Gått jourutbildning på tjejjouren vilket innebär att jag nu får ta emot tjejer på stödsamtal! Skrattat och härjat med grymmaste kollegorna. Bokat resa till Riga. Planerat resa till Paris och Berlin. Laddat för fallskärmsutbildningen. Gått ner 4,7kg. Fuldansat åt rolig musik. Dejtat fina vänner. Saknat fina vänner. Förlorat i bowling (inte likt mig ;P). Pussat på världens bästa make. Haft möten med FSA och tjejjouren. Peppat inför nya jobbet som börjar den 12 mars! Lyckats deala till en anställning åt en av mina arbetssökande som varit arbetslös ett decennium (Jeeej!!!). Jag har sett massor med filmer, bla Friends with benefits, The Way Back, Let Me In, Inception, Knight and Day och Big Bang Theory säsong 3. Jag har även drömt att jag lämnade jorden med ufon, varav en var mycket trevlig!:) Osvosvosv:) Förstår ni att jag inte hinner vara så aktiv här kanske?;P Dessutom sitter jag ytterst sällan vid en dator på min fritid, då surfar jag mest med mobben och med den blir det inga blogginlägg här :) Nå, nu är ni uppdaterade!;)

Förra inlägget hade kunnat leda till ett besök på akuten. Det gjorde den som tur var inte, men ett besök på akuten blev det ändock igår. Av andra anledningar. När jag kommit till Västerås efter älgmötet så åkte jag till NetOnNet och köpte en Blu-ray DVD för 379kr (KAP!) och åkte sen och plockade upp Ted från gymmet eftersom vi skulle åka och storhandla på Maxi. När jag plockade upp han klagande han över fruktansvärd värk i axeln som hade kommit när han gjort en övning på gymmet. Han har haft värk i flera veckor, mer eller mindre, men nu hade övningen ökat smärtan och rörligheten var kraftigt nedsatt. När vi kom hem så ringde Ted 1177, Sjukvårdsupplysningen, som ville skicka sjuktransport till han! Eftersom jag var hemma och vi har bil så kunde vi åka dit själva så vi hoppade över sjuktransporten och åkte själva till akuten, kring 21 på kvällen. Där kontrollerades axeln varpå läkaren konstaterade att triceps-fästet skadats och Ted blev sjukskriven på heltid i 2 veckor. Med ordination att genomföra sjukgymnastik och vara fortsatt aktiv. Vojvoj, min stackars älskling. Träning kan vara farligt. Så nu vet ni det!;)

Igår när jag körde hem från jobbet i mörkret så var det nära att jag fick en älg i fejjan. Det var en lång bilkö och bilen framför mig körde över hastighetsgränsen när älgen kom flygande som en mörk skugga. Den största älgen jag sett! Tackade min lyckliga stjärna för att jag inte låg för tätt till bilen framför och att jag inte hade någon bil bakom mig när jag också tvärnitade! 1m ifrån mig travade den. Älgen. Mycket större än de älgar jag såg på älgparken med jobbet för några veckor sedan. Hu! Det var nära ögat. Hörde på radion sen att älgen fastnat mellan stängslena och därför hade tagit sig upp på vägen flertalet gånger, panikslagen. Bilen framför och jag var nog lite skakis efter det för färden hem fortsatte inte i lika snabb takt som den gjort innan älgmötet.

♥

Julen närmar sig med stormsteg. Här har det mest regnat de senaste månaderna men nu har det snöat ett par dagar så ett tunt vitt täcke ligger över oss. Det är fint med allt vitt.

Torsdagkväll hoppar vi tåget upp mot Kiruna. Kiruna. Har inte varit där på 2 år och det är blandade känslor inför resan. Kul och träffa familj, njuta av snö, det omslutande mörkret och luften. Funderingar kring hur det kommer kännas att vara där uppe igen. Om jag kommer stöta på ngn som jag kände förut. Som jag saknar. Inte saknar. Vill träffa. Inte vill träffa. Inte vill träffa mig. Ett tidigare liv.

Juldagen i Kiruna. Tidigare förknippad med härliga sammakomster med vänner. Idag förknippad med ångestladdade val och funderingar. Och saknad av de tidigare juldagarna med tidigare vänner i Kiruna. Förlorade vänner från ett tidigare liv. Ett tidigare liv jag inte saknar men förlorade vänner jag saknar. Mycket.

Hälsar man på förlorade vänner som man saknar? Hälsar man på människor man tidigare var "bekant" med som man inte sett/träffat/pratat med på flera, flera år? Tidigare kollegor? Klasskamrater? Bekanta? Känner de igen mig? Känner jag igen dem? Vill jag att någon ska känna igen mig? Ska jag hälsa eller vänta på att någon hälsar på mig? Hur reagerar jag om de inte hälsar tillbaka? Ont i magen.

Saknar fjällen ♥